Låt mig redan från början slå hål på myten om att det finns ett korrekt histogram i din fotografering. Med andra ord välbalanserade staplar som är helt hämtade ur en regelbok. I många år har framförallt amatörfotografer och diverse fototidningar drivit på myten av det ”korrekta” histogrammet, ibland medvetet och kanske många gånger omedvetet.

Histogrammet i din kamera (eller det histogram du ser i ditt efterbehandlingsprogram) visar bara hur ljus eller mörk din bild är. Om du har en kulle i histogrammet till vänster betyder det att en större del av bilden är mörk. Om kullen istället tiltar mot höger betyder det att bilden är ljus. Du behöver inte avskräckas om du ser ett histogram som ser obalanserat ut, det kanske är precis det som du har velat skapa. Låt mig ge dig två exempel.

Histogram

Low-key & High-key.

Som jag beskrev tidigare så finns det inget allsidigt korrekt histogram, men det finns histogram som är korrekta för den bild du vill skapa. Två exempel på detta är när du arbetar med low-key & high-key bilder (det vill säga bilder som medvetet är ljusa respektive mörka). I det här fallet, precis som exemplen du kan se här nere, kommer histogrammet att nästan helt tippa över mot vänster- (mörk) eller högerkanten (ljus). Det är alltså inget fel utan det är ett korrekt histogram för den bild du har valt att skapa.

Highkey & Lowkey

Histogrammet hjälper dig i fält.

Histogrammet är ovärderligt när du är ute i fält och ska granska bilden som du precis har tagit genom att titta på den via din display (eller genom sökaren på spegellösa kameror). Där kan du få ett precist histogram huruvida bilden är för mörk eller ljus, eller kanske än viktigare om du har bränt ut högdagrarna eller skuggpartier i bilden.

Understrykas bör dock att det i dagens läge med alla kameror på marknaden, allt ifrån mellanformat, fullformat, aps c och m43 har otroligt dynamiskt omfång. Detta betyder att du har råd att missa med exponeringen och med hjälp av efterbehandling ställa bildens exponering rätt igen (fotografera i RAW).

Så när behöver du egentligen histogrammet i fält? Den kanske främsta anledningen är att du då direkt kan se om delar i din bild har frätt ur (är 100% vitt) eller sotsvart (är 100% svart). Problemet med detta fenomen är att det inte finns någon information att hämta tillbaka i efterbehandlingsprogrammet när något är 100% vitt eller 100% svart. Exempelvis en himmel som har frätt ut kan se likadant ut på bild som en exponering som inte har frätt ut. I båda exemplen ser det ut som en himmel som är vit. Däremot är det stor skillnad på något som har frätt ut och det som har flera olika pixlar med olika nyanser av vitt. I det sistnämnda kan man med andra ord i efterbehandlingen hämta hem det till synes förlorade informationen och få struktur tillbaka i himlen medan det som är 100% vitt alltid kommer vara vitt.

Ett histogram som är utfrätt eller där skuggorna är sotsvarta ser ut precis på samma sätt som bilden ovan på high-key & low-key exemplen. Skillnaden är att vi på dessa bilder har gjort det medvetet. Det finns som sagt inget korrekt allsidigt histogram.

Histogrammet hjälper dig i efterbehandlingen.

När du kommer hem efter en fotosession i fält och har laddat upp dina bilder till datorn ska du  börja att redigera dem. Även då blir du inte av med histogrammet. Tur är väl det, för histogrammet berättar mycket om bilden även här. Det går att se histogrammet för varje bild i alla efterbehandlingsprogram på marknaden idag. Men det är en helt annan historia.

På mina efterbehandlingskurser kommer du lära dig allt om hur vi använder oss av bland annat histogrammet för att skapa naturbilder som står ut från mängden.

Kika närmare på mitt utbud av workshops & kurser >

Fotoresor & workshops rakt ner i din brevlåda.

Prenumerera på nyhetsbrevet & få gratis fotoinspiration varje vecka en gratis e-bok med tips & råd.
Prenumerera nu.
Du kan när som helst avsluta din prenumeration.
Click Me