TEKNIK & UTRUSTNINGUppdaterad 8 september 2026

Så behåller du färgerna i morgon- och kvällshimlen

Av Niklas Virsen

Att fotografera ett djur eller en fågel framför en färgstark himmel kan vara lättare sagt än gjort, framför allt vid soluppgång och solnedgång när himlen fortfarande har mycket färg och struktur samtidigt som djuret och landskapet framför dig ligger betydligt mörkare. Om du exponerar efter motivet blir det visserligen rätt exponerat direkt i kameran, men då finns risken att himlen blir alldeles för ljus och i värsta fall helt utfrätt, vilket gör att både färgerna och strukturen som gjorde situationen speciell försvinner.

Förr arbetade jag oftare med HDR, high dynamic range, i den här typen av situationer, där flera olika exponeringar slogs samman för att få med information från både högdagrar och skuggor. Det fungerar fortfarande väldigt bra när jag fotograferar landskap från stativ och ingenting förändras mellan bilderna, men när det står ett djur eller en fågel framför kameran kan motivet när som helst vända sig om, börja gå eller röra på kroppen eller huvudet.

Denna bild på leoparden i det allra sista kvällsljuset är exponerad efter himlen. I efterbehandlingen är sedan delvis landskapet och leoparden upplättad i skuggorna. Det viktigaste var att exponera efter himlen och inte fräta ut de fina tonerna i molnen.

När jag fotograferar ett djur framför en färgstark himmel brukar jag därför exponera efter himlen och kontrollera att de ljusaste delarna inte blir helt utfrätta. Jag accepterar samtidigt att djuret och landskapet framför mig blir ganska mörka i RAW-filen, eftersom det oftast finns mycket information kvar i skuggorna som jag kan arbeta vidare med senare i efterbehandlingen. 

Är högdagrarna helt utfrätta finns det väldigt lite, och ibland ingenting alls, att hämta tillbaka. En mörk förgrund är däremot ofta betydligt enklare att lätta upp, framför allt om du fotograferar i RAW med en modern kamera, och därför använder jag histogrammet som stöd för att kontrollera att de ljusaste delarna av himlen inte håller på att försvinna. Du kan läsa mer om hur du använder histogrammet i sökaren när du fotograferar i denna artikel

Moderna kameror har förändrat mitt sätt att fotografera

Jag började arbeta mer på det här sättet när jag gick över till spegellösa kameror, eftersom den elektroniska sökaren gjorde det möjligt att redan före exponeringen se ungefär hur himlen skulle återges. Jag kunde dra ner exponeringen tills färgerna och strukturen kom fram och samtidigt se hur djuret och landskapet blev mörkare, vilket till en början kan kännas lite fel när stora delar av bilden ser nästan svarta ut i sökaren.

Det här lejonet på savannen är ytterligare ett exempel på när jag exponerade efter att behålla den vackra rosa himlen. Då blev lejonet för mörkt, men det var okej eftersom jag visste att jag skulle lätta upp skuggorna i efterbehandlingen.
Det här lejonet på savannen är ytterligare ett exempel på när jag exponerade efter att behålla den vackra rosa himlen. Då blev lejonet för mörkt, men det var okej eftersom jag visste att jag skulle lätta upp skuggorna i efterbehandlingen.

Jag fotograferar dock inte bara efter hur bilden ser ut i kameran, utan också efter hur jag vet att RAW-filen går att behandla senare. Moderna kameror har ofta ett stort dynamiskt omfång och kan behålla väldigt mycket information i skuggorna, vilket ger betydligt större möjligheter att lätta upp de mörka delarna än vad jag hade med äldre kameror.

Det betyder givetvis inte att du kan göra en nästan svart bild hur ljus som helst utan att bildkvaliteten påverkas, eftersom bruset kommer att öka om du lättar upp de mörkaste delarna för mycket. Det gäller därför att hitta en balans där himlen behåller sina färger och sin struktur samtidigt som det finns tillräckligt med information kvar i djuret och förgrunden.

Leoparden framför kvällshimlen

Ett tydligt exempel är en bild jag tog på en leopard med en fantastisk kvällshimmel bakom sig, där jag ville behålla både färgerna och teckningen i molnen. Jag drog därför ner exponeringen tills himlen såg ut som jag ville, trots att leoparden och landskapet då blev betydligt mörkare i kameran.

Ibland när du har gott om tid och inte har något djur eller någon fågel som kan röra sig, är det fortfarande ofta bättre att använda stativ och fotografera HDR. Framför allt eftersom du då inte behöver lätta upp skuggorna.
Ibland när du har gott om tid och inte har något djur eller någon fågel som kan röra sig, är det fortfarande ofta bättre att använda stativ och fotografera HDR. Framför allt eftersom du då inte behöver lätta upp skuggorna.

Grundexponeringen ser alltså inte ut som den färdiga bilden, men redan när jag fotograferade visste jag ungefär vad jag ville göra senare och att informationen i de mörka delarna skulle räcka. Det här är också en viktig del av fotograferingen, att inte bara se bilden som den ser ut i kameran utan även fundera över hur den kan behandlas när du kommer hem. När bilden togs 2021 så hade kamerorna redan kommit långt med det dynamiska omfånget.

I efterbehandlingen lade jag en linjär övertoning över den mörkare delen av bilden och lättade försiktigt upp leoparden och landskapet, medan himlen fick ligga kvar ungefär som den var. På så sätt fick jag tillbaka den ljushet jag ville ha i förgrunden utan att förlora kvällshimlen, och hela bilden skapades från en enda RAW-fil.

Lightroom Classics maskeringsverktyg fungerar väldigt bra för den här typen av arbete, eftersom du kan påverka en särskild del av bilden utan att samtidigt göra himlen ljusare. Du kan läsa mer om hur verktygen fungerar i Adobes guide till maskning i Lightroom Classic.

Det är inte alltid som du vill lätta upp skuggorna i landskapet och på motivet. Om du vill göra en silhuett av ditt motiv, som denna fjällräv på den glödande kvällshimlen exponerar du endast efter himlen och låter bli att lätta upp skuggorna.
Det är inte alltid som du vill lätta upp skuggorna i landskapet och på motivet. Om du vill göra en silhuett av ditt motiv, som denna fjällräv på den glödande kvällshimlen exponerar du endast efter himlen och låter bli att lätta upp skuggorna.

När HDR fortfarande fungerar bättre

Jag har inte slutat använda HDR, eftersom flera exponeringar fortfarande kan ge ett bättre resultat i situationer med väldigt stora skillnader mellan ljus och mörker, framför allt när jag fotograferar landskap från stativ och ingenting viktigt förändras mellan bilderna. Då kan jag få med mer information både i de ljusaste högdagrarna och långt nere i skuggorna, utan att behöva lätta upp en mörk del så mycket att bruset blir störande.

När jag fotograferar djur och fåglar använder jag dock oftast en enda exponering, där jag prioriterar himlen och arbetar vidare med de mörkare delarna när jag kommer hem. Testa gärna själv nästa gång du har en ljus himmel och ett mörkare motiv framför dig, för efter några försök kommer du att få en bra känsla för hur mycket just din kamera klarar.

Fler artiklar om ljus, exponering och bildbehandling hittar du under Lär dig naturfoto.

Niklas Virsen

Niklas Virsen

Naturfotograf, reseledare och utbildare bakom Fröstad Naturfoto. Här delar jag med mig av erfarenheter, kunskap och inspiration från fotoresor, naturupplevelser och många år bakom kameran.